Jag inser att det är rätt så fånigt, men jag känner mig som barn på nytt. Ett barn som fått världens bästa julklapp. Senaste timman har jag inte kunnat släppa min januariska julklappstingest med ögonen. TV-nyheterna har rullat på. Sambon har försökt att konversera. Jag har glömt bort att jag är hungrig.
En iPad. En världsligt död sak. Och jag är helt lost. Fingrar och petar, nästan med tungan hängande utanför munnen. Men vilken grej. Här ska åkas, det vill jag lova.
Tjohooo!!! "In i dimman", som en god vän brukar säga!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar