Nu har sista handen lagts för att försätta trädgården i vintervila. I alla fall om man bortser från löven. Vi har mest eklöv, sega rackare som bildar en tät matta över gräset. Jag brukar räfsa bort dem för att undvika mögel i gräset. Men än är det inte dags, allt för många löv sitter envist kvar i trädkronorna.
I landen är ettåringarna uppdragna och nästa års vitlök nedmyllad. Lite pingstliljeknölar har jag också petat ner och krukorna med tulpaner är nedgrävda. Jorden har lagt sig till vila efter ännu en växtsäsong, i väntan på nästa.
När jag lallat runt och vinterbonat har jag åter igen tänkt på hur ledarskap och trädgårdsmästeri kan liknas vid varandra. Liksom trädgården läggs i vintervila måste också verksamheter emellanåt stanna upp, tänka till och ta ny sats. Som av en händelse plitas det i dagarna på våra kvalitetstedovisningar, ett ypperligt tillfälle att stanna upp och reflektera över det verksamhetsår som varit. Lite vintervila, alltså.
Jag tycker att vi börjar få bra snurr på kvalitetsarbetet i kommunen, där kvalitetsredovisningarna givetvis är ett bra verktyg. Vi får stanna upp och tänka till över vad vi gjort, hur det blev och varför det blev som det blev. Sen tar vi avstamp i detta inför kommande år och sätter upp nya utvecklingsmål.
Det är precis så med trädgårdsarbete. Utifrån hur de olika grödorna klarat sig denna säsong har jag tankar om hur nästa växtsäsong ska planeras och genomföras. Några plantor ska få byta plats, några ratar jag helt och jag kommer säkert att pröva något nytt från frökatalogen. Men basträdgården står kvar, lite nytänk och utveckling blir det dock. Som i verksamheten. Ja, trädgårdsarbete och ledarskap har verkligen beröringspunkter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar