Mitt liv som pigg!

Äntligen har jag fått upp lite tempo i mitt liv och jag känner mig stundtals piggare än jag gjort på åratal. Det är en fantastisk känsla och jag njuter av varenda stund jag är på benen och hjärnan något så när hänger med. Har man varit med om motsatsen värdesätter man nog detta alldeles särskilt mycket.

Det är spännande att få ta sig an ett nytt verksamhetsområde och timmarna på jobbet bara rinner iväg. Jag försöker dessutom att göra mig av med gammalt "bra att ha-skräp" jag samlat på mig de senaste åren; nu ska här rensas i hörnen! Jag kan lätt konstatera att det där papperslösa samhället ännu inte har nått mig i alla fall.

I helgen såg jag Hair på Stadsteatern, en föreställning jag verkligen kan rekommendera. Helt sanslöst bra! Den fick mig också att tänka på min egen skolgång i slutet av 70-talet då jag och mina klasskamrater pumpades fulla av skräckinformation om vådan av att inta olika narkotiska preparat. Gick det till som i Hair var den informationen verkligen befogad.

Tanken gick sedan till dagens skola och de elever vi har idag. Vad kommer de att minnas och bära med sig? Det är en spännande och viktig tanke och det är underbart och en grannlaga uppgift att få vara del av det.