Lediga, sköna dagar. Älskade dotra med bihang har varit hemma ett par dagar och nu är huset tommare än någonsin. Men solen lyser och snödropparna börjar skjuta upp sina skira huvuden ur snön. Det finns hopp om livet.
Några gånger har tankarna rört sig kring världsnyheten i SN i torsdags: "Barnen på förskolan Sjöstugan får inte fira påsk". Upprörda föräldrar, invånare och politiker i en strid ström av kommentarer. Jag vet i ärlighetens namn inte hur jag ska handskas med dessa tankar. För mig är det självklart - Skollagen är övertydlig med att all undervisning ska vara konfessionsfri, alltså inget påskfirande.
Nu tror jag dock att alla inte förstått att det är skillnad på att fira och att uppmärksamma. Att fira påsk betyder att man kanske går till kyrkan, sjunger psalmer, ber böner och det som hör gudstjänstlivet till. Att uppmärksamma påsken betyder att man berättar om påskens ursprung, hur den kan firas på olika sätt, målar och pyntar och så vidare. Man kan visst gå till kyrkan och få den bibliska påskberättelsen berättad för barnen, men barn ska inte fira påsk i kyrkan via förskolan. Det får de i så fall göra tillsammans med föräldrarna.
Alla föräldrar ska med full trygghet kunna lämna sina djupt älskade barn på förskolan och veta att de inte utsätts för religiös påverkan av något slag, dvs förskolan ska vara konfessionsfri. Om föräldrar tvivlar på att så sker betyder det att de kanske håller sina barn hemma och barnen får därmed inte delta i all verksamhet och undervisning. För mig är detta en demokratifråga; alla barn och elever ska kunna få ta del av all undervisning, ingen ska behöva stanna hemma för att det råder tveksamheter om vad som sker inom förskolans och skolans väggar.
Läs gärna Alexandras blogginlägg om påsken också; jag tycker hon fångat det hela på ett fint sätt. http://elliva.blogg.se/2013/march/inget-paskande-har-inte.html
Och SKÖN PÅSK!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar